Mitt liv som studsboll

I dag har jag gått från den ena uppgiften till den andra...det ena mötet till det andra...det ena behovet till det andra...det ena samtalet till det andra. Ändå undrar jag om jag fått något gjort...något sagt...något behov mött hos mig själv eller någon annan. Jag har varit som en studsboll...i rörelse till ande, kropp och själ...ett evigt jagande för att få saker gjorda och för att hinna med. Då tänker jag att så ska det väl inte vara? Jag längtar efter stillhet, lugn, ro...tid att reflektera och fundera... Det behöver jag så väl. Och så säger jag till mig själv; om jag jobbar och får extra mycket gjort i morgon så får jag säkert tid över för att stanna upp lite... Studs...studs...studs...och så rullar mitt liv som studsboll vidare ännu en dag! Eller så kan jag påminna mig själv om vad Bibeln säger i Psalm 62:6-9 "Bara hos Gud finner jag ro, från honom kommer mitt hopp. Han är klippan som räddar mig, min borg där jag står trygg. Från Gud kommer min hjälp, och min ära, Gud är min tillflykt, min starka klippa. Sätt alltid din lit till honom, du folk, öppna ditt hjärta inför honom. Gud är vår tillflykt." Och så landar mitt liv som studsboll ännu en gång i Guds händer och hos honom får jag den hjälp och ro som jag så väl behöver.