Sommar och sammanhang

Nu är vi återigen på semester på vårt sommarställe i Finland.

Om du vill kan du hänga med mig på bloggen i sommar.

Jag kommer att skriva om funderingar om livet och korta reflektioner över en del av Bibeln som kallas Tessalonikerbreven.

När vi kom till vårt sommarställe på Vikarholmen, strax utanför Jakobstad, i år,  slog mig tanken att jag får vara en del av en större berättelse. Det blir extra tydligt när jag är här.

På den här platsen har min mormor och morfar skapat ett sommarhem för sin familj.

Här har min mamma och hennes bror lekt som barn och vuxit upp, det har mina syskon och jag också gjort. ”Det är inte sommar om vi inte har varit i Finland”, är känslan hos alla i vår familj.

Jag insåg i år att mina syskon och jag är mittengenerationen av dem som firat semester, lekt och skapat minnen här.

Framtiden representeras av min systers och hennes mans barn, mina och Montes barn och numera också av våra barnbarn som leker och firar sommarlov här.

Det är något speciellt att få höra till en familj som ger ett sammanhang både bakåt och framåt. Det ger ett ankare och tacksamhet bakåt,  ett hopp och en förväntan framåt  och en glädje och trygghet genom allt.

Jag är ödmjukt tacksam för min familj, samtidigt som jag är medveten om att familj och relationer ofta är något komplicerat och att det kan finnas mycket sorg och smärta i våra familjer och kopplat till våra familjer. Så är det också i vår familj.

I vår tid är det ju också många som kommit till vårt land efter att ha varit tvungna att lämna sina familjer och allt de har för att kunna överleva.

Vi behöver alla ett sammanhang för att må bra.Vi behöver kärlek, en plats där vi får växa och mogna.

Precis så tänker jag att det är för oss i Guds familj.

Vi är alla Guds barn. Vi hör till Hans familj om vi vill det. I Honom får vi tack vare Jesus ett sammanhang och vi blir en del av Guds stora berättelse.

Tack vare det Jesus gjorde för oss på korset har vi fått ett ankare som håller, tacksamhet för allt gott Han är, gör och gjort. I Jesus har vi fått ett hopp och kan ha en förväntan inför framtiden och en trygghet genom hela livet.

Med det som bas kan vi våga leva livet fullt ut, förvissade om att vi inte är ensamma eller övergivna. Vi har ett sammanhang, en familj,  som är som en mosaik med många små bitar som tillsammans blir något vackert.

Så i sommar, våga vara allt det Gud skapat dig till att vara. 

Du är en del av det största sammanhanget som finns, Guds familj. 

Du är ett älskat barn och skapad till Guds avbild, skapad till att vara en vacker, färgsprakande del av Guds familj och vackra mosaik.

Det finns bara en bit som är som just du är!

Så,  förankrad i det största av alla sammanhang vill jag uppmuntra dig och mig själv att våga kliva fram och vara allt det Gud skapat oss till att vara och bli.

Då blir livet det äventyr tillsammans med Gud som han hela tiden tänkt att det ska vara.

Det finns ett kärleksfullt sammanhang för alla. Där vi hör hemma för alltid och det är Guds familj.

 

Imorgon börjar resan genom Tessalonikerbrevet för mig.

Välkommen att haka på om du vill.

 

Ha en riktigt bra onsdag! 

 

Kommentera här: